Zandra

Om ni bara visste hur många gånger jag påbörjar ett inlägg, men lägger raderar allt efter ett tag. Ibland är räcker det att få ner det utan att någon läser det.

Sitter iaf just nu i soffan med datorn i knät och väntar på att torktumlaren ska bli färdig. Andreas ligger och snarkar i sängen och har gjort i snart en timme (!), trött stackarn.

Har börjat leva ett liv som känns väldigt egoistiskt. Både jag och Andreas är bara fokuserade på att få huset färdigt att varje helg ses som två hela dagar att jobba, inte som det var förut. Ledighet = umgås med familj och vänner. Men, detta är egentligen inget jag har ångest för, eller borde. Men om de vänner och familj inte kan förstå vår situation utan ge oss dåligt samvete för vi inte gör si och så, så fine! Vi ändrar oss inte ändå. Just nu är vårt hem som är viktigast, vill ni oss något så vet ni vart vi finns eller så har ni våra nummer.

Blev bjudna på en underbart mysig middag igår hos fina vänner. Ett sånt härligt sätt att liva upp en arbetsvecka på. :)

Aja, nu ska jag upp och se om tumlaren är färdig så jag kan sova sen.

Take care!

/Zandra